Många tankar far runt i huvudet på mig just nu.
Funderar på livet,
hur eller varför jag är där jag är just nu?!
Hur blev jag "JAG"?
Har jag gjort rätt eller border jag ha gjort på något annat vis?
Har jag valt rätt väg?
Jag vet då en sak...
jag valde bort en väg som kunde ha vart förödande för mig & min älskade dotter!
Jag har nog besparat oss en massa ont!...
men trotts de så finns det dom människor som inte kan/vill förstå varför.
Än idag sotar man för att man valde bort det dåliga i sitt liv.
Jag önskar att vissa saker & ting kunde vara på ett annat vis,
slutat på ett annat sätt.
Men vad ska man göra?
Jag är ju inte mer än människa jag heller!

Jag tror med hela mitt hjärta att jag har gjort det bästa jag kan,
att jag har valt rätt, gjort rätt...
för mig & min dotter.

Jag älskar det jag har!!!
Skulle aldrig byta bort det mot något annat!!

Hmm...undra vad det är som får mig att fundera på detta!?
Ni förstår inte vad jag syftar på,
& jag behåller det för mig själv...
trotts att jag igentligen bara skulle vilja skrika det ur mig,
få en rättvis syn på det hela!
&%¤&%¤!!!!

Känner mig bitter på vissa saker.
Kanske en förståelse kunde vara på sin jävla plats nån jäkla gång!
Varför räcker det inte bara med ord?
Måste man "sätta kniven mot strupen" för att nån jävel ska fatta?...
För att nån ska göra något åt det?

Jaja, nångång kommer det att ta STOPP ivafall,
& då hoppas jag det tar STOPP jävligt hårt!



Hmm...en disskution med mitt "JAG"