Mitt hjärta värker!


Ja, som ni vet så var jag med min älskade dotter till sjukhuset i fredags.
Där hon fick lugnande inför att ta blod ifrån henne!  (rör)
Ja, visst blev hon flummig av lugnande hon fick,
men visst fan mindes hon allt!
Hon var så rädd då hon såg nålen!
Trotts all förberedelse så fick vi hålla fast henne!  *mitt hjärta värker*
Det gjorde mig så jäkla ledsen!
En mammas hjärta gick i krasch!!  =(

Inte mer me d...det vart så mycket blod runt omkring...
så det var Tommy som fanns vid hennes sida & jag blev svimfärdig!!  =(
Jag kunde inte ställa upp för min dotter då hon behövde mig som mest!!
Känner mig för tillfället som en urusel mor!!  *suck*

Åh, inte mer me d!!!!!!....
Tommy berätta (vilket jag hade missat) att hon nu på torsdag, på det kommande läkarbesöket ska få ett "flygplan" i handen eller i armväcket IGEN!!!!
Snacka om att allt bara föll!
Kanske det låter löjligt!
Men ni skulle bara ha sett hennes skräck i ögonen, hört gråten blandat av skrik då hon blev stucken nu sist!!....
d får vilken som helst att krascha!!!  
Hon har nu fått gått igenom 2 skräck upplevelser....å nu ska det komma en till!

Hur ska jag som mamma ställa mig till d?
Jag kan ju inte säga ifrån det,
då hon genom "flygplanet" ska få kontrastvätska inför röntgen.
Jag vägrar låta henne gå igenom det igen, men vad ska jag göra?!
Allt känns verkligen riktigt tungt just nu!!
Jag känner mig maktlös!
Jag känner att hennes tillit till mig minskar,
då jag har sagt att det inte ska göra ont,
vilket det säkert inte gjorde heller (hade Emla före)....men rädslan!!
Hur ska jag kunna lova min dotter att det ska gå bra denna gång?!
FYFAAAAAN!!!! säger jag bara!!

Ja, nu sitter man här med magont och illamående!
Ifrågasätter mig själv hur jag ska kunna tänka på annat!?
Hur snabbt kan det bli imorgon!!?
Då jag ska ringa sjukhuset för att berätta om allt, höra vad det finns för altenativ!
Ge mig svar!!!!! och jag vill ha dem NU!!

Jag känner inte heller att jag får riktiga svar om hur det ligger till.
Den som ringde sa att det var njursten,
den andra sa att hon förstod det som om det va urinsten...
Men varför i hela friden ALLA dessa prover??
Varför behandlar man inte?!
Är det något man inte berättar?
Ja, alla dessa tankar virrar runt i mitt huvud just nu!
Så...hur snabbt kan det bli imorgon?!
Jag SKA ha svar på mina frågor!!

Nej nu måste jag försöka varva ner lite...
måste ju försöka sova...
Så idag skriver jag inte "I love you all"
Idag skriver jag...
Jag ÄLSKAR dig min dotter!!!  



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0